Du har väl inte missat den eminenta spelpodcasten Radio Speltorsk? I sommar har de kört en liten specialare där lyssnare fått skicka in sina egna program, vilket jag också gjort. Gissa vems avsnitt som just lagts upp? Ja du gissade rätt (om du gissade på mig).
Avsnittet, som jag knåpade ihop i början av juli med hjälp av en gammal följer-med-cdromdatorn-mikrofon från ett annat årtusende istoppad i en raggsocka är nu ute på det stora internätet. Känns helt klart lite nervöst.
Men studsa över till radio speltorsk och lyssna vetja!
Grattis! Hoppar in och lyssnar direkt!
Sedär ja! Blir att dra ner till itunes och lyssna i löparspåret…(eller i soffan
)
Hej,
jag hittade ingen mail-adress till dig så jag får skriva en kommentar.
tänkte snällt fråga om du kan ändra min länk på din blogg så att den kommer till Victoriasaade.wordpress.com istället.
tack i förhand och ha en fortsatt trevlig dag// Victoria.S
Victoria: Fixat.
Har lyssnat på ditt avsnitt nu. Det var riktigt roligt och väl genomtänkt. Enda negativa var väl att det var så kort. Hade velat ha ännu mer!
Men det kanske kommer.
Kul förresten att du nämnde Homeworld som en riktig upplevelse för dig. Det var det för mig med. En av de där höjdpunkterna av spelupplevelse som kommer för en ibland. Jag tror inte att det i första hand berodde på det utmärkta spelgränssnittet och uppdragens design, utan snarare var det det gnistrande ljuset bland stjärnorna, den underbara lite ensliga musiken och den episka historien om ett folks Exodus, kamp och erövring av det förlovade landet.
Jag kommer ihåg när jag satt där och såg på eftertexten och hörde den sista sången om ”the question of origin” så ryste jag, och kände mig ”mätt”.
Det är inte många spel som lyckas med det.
Oskar, dIna kommentarer är ibland bara fantastiska att läsa. De har en poetisk och melodisk karaktär över sig även om de egentligen inte strävar efter att vara det. Dessutom har de bra innehåll.
Och vad mer kan jag säga. När jag spelade demot på Homeworld och såg hur moderskeppet lämnade dockan till körer av Agnus Dei så var jag såld. Kan inte bli mer episkt än så. Beställdes direkt.
Tack!
Det värmer mitt hjärta.
Jag har ju spirande författardrömmar, då är det alltid roligt att höra att folk finner ens språk tilltalande.
Annars… ja jag minns också den scenen. Helt förtrollande vackert, och de vågade låta den fortgå, långsamt, utan stress. Ett av de få spel jag känner till där det inte alltid var hektiskt, utan utvecklarna vågade låta saker och ting ta tid. Så man bara kunde njuta av stjärnorna…
http://www.youtube.com/watch?v=yrW4jkQdmjI