Nu är det mesta för det här året släppt och ute på marknaden och man börjar göra sig redo att utse vad som var årets spel under 2010. Men vad vore spelbranschen om man inte hela tiden tittade framåt inför nästa kick istället för att njuta av det vi har idag? Troligtvis mycket bättre, men nu är det som det är, och jag kan inte låta bli att blicka lite framåt. Så under tre dagar kommer jag nu lista, i förväntad kronologisk ordning, sex spel som kommer i början av nästa år som gör att det vattnas lite extra i munnen.

Dead Space 2

När: 25:e januari 2011

Vem: Visceral Games utvecklar och EA är utgivare.

Varför: Dead Space var ett av de mest stämningsfulla och bästa actionspel som släpptes under 2008. Det var även en ordentlig kampanj som till och med vissa klagade på var för lång. Själv älskade jag spelet och tycker att det är ett av de bästa spelen den här konsolgenerationen. En perfekt blandning av utsatthet och action med en fantastisk ljudbild gjorde att spelet kom närmare känslan av den första, och bästa, Alien-filmen än jag kan minnas jag tidigare upplevt i spel.

Varför inte: Risken med en sådan här uppföljare är att man drabbas av en allt för stor vilja att göra mer, och gör nya saker bara för sakens skull. Exempelvis var det något skönt utsatt med att inte kunna styra när man hoppade mellan olika plattformar i ettans zero-gravity. Det finns en risk här att mycket av känslan av utsatthet försvinner med tvåans ökade kontroll. Dessutom känns de gotiska miljöerna i den katedral de visat inte helt roligt. Jag vill ju åt rymdskeppskänslan.

Killzone 3

När: Ungefär 22-25 februari 2011

Vem: Guerilla Games utvecklar och Sony är utgivare.

Varför: På ett personligt plan så lockar 3D-tekniken i spelet väldigt starkt. Men utöver det så är det uppföljaren på ett av de mest hårdkokta actionrökarna nånsin, med en grafisk presentation som inte något annat kommer i närheten av. Inget spel har ens i närheten så snyggt kamerabrus och analog, filmisk, känsla som Killzone 2, och de verkar ha förbättrat det i trean. Den tunga kontrollen och det excellenta förstapersonscoversystemet var även en fräsch fläkt i det annars så likriktade fps-landskapet. Få spel har så sköna vapen. Storyn var ju inte så mycket att hurra för och det fanns tillfällen då speldesignen var riktigt bristfällig, främst på slutet, men Guerilla säger att de skall satsa mer på berättandet den här gången, vilket låter bra.

Varför inte: Risken finns att de lägger så mycket krut på 3D och presentation att spelet blir en kort kampanj med miljöer med låg variation. Jag gillade också kontrollen väldigt mycket i förra spelet, men jag var en av få, så de kanske ändrar lite väl mycket på det också. Men så länge tyngden kvarstår blir jag nog nöjd.