Limbo
Utvecklare: Playdead
Utgivare: Microsoft Game Studios
Släpptes: 21:a juli
Att kunna säga mycket med små medel är alltid en konst. Att göra något öppet för många olika tolkningar utan att för den delen reta publiken med olösta trådar och brist på struktur likaså. Playdead lyckas med sitt svartvita och brusiga lilla äventyr göra både och.
Med vinyldoftande ljudspår och analoga effekter lyckas de skapa ett spel som trots oerhört enkel spelmekanik och grafik som man skulle kunna missta för enkel har mer atmosfär än de flesta stora blockbusters med mastodontlika budgetar. Inom sin visuella stil har de istället lyckats skapa ett spel som till skillnad från de stora kioskvältarna är visuellt felfritt, givet sitt kontext, just för att de valt att gå sin egna väg.
Limbo är inte ett spel med de bästa pusslen eller det mest intensiva actionmomenten. Limbo är en resa och en upplevelse. I min värld är det mer värt än den tightaste kontrollen eller de finurligaste pusslen. Limbo är ett av få spel med hjärta som inte faller till det billiga tricket att göra det gulligt.
Där finns istället tusen symboler och meningar eller ingen mening alls. Limbos narrativ uppstår hos dig som spelare, om du bara låter fantasin flöda fritt. Börja med att korsa floden Styx och du kan bege dig in i riket mellan liv och död. Eller är båtresan något helt annat?
Runner-up: Alan Wake: ‘The Writer’
Close but no cigar blir det för den sista nedladdningsbara episoden till Alan Wake. Det känns nästan lite konstigt att låta Alan Wake dyka upp såhär igen i utnämningarna, men det som Remedy gjort med sitt spel förtjänar att uppmärksammas. Den sista nedladdningsbara episoden rundar av historien om Alan Wake på ett mästerligt sätt och introducerar nya spelmekaniska moment och gör fantastiska ting med spelmotorn. Samtidigt spelar den på ett skickligt sätt på händelserna i huvudspelet och klassiska författarteman samt ger ordentligt med mersmak inför en uppföljare.
Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets nedladdningsbara’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Gaminggrannar, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.
Det är klart det är Styx!
Om man gör någon slags totalsammanställning över vilket spel som fått mest utmärkelser under den här bloggsatsningen, så skulle det inte förvåna mig om Limbo gick och vann.
Snyggt skrivet angående konst. Det där med öppenhet men ändå utan lösa trådar och brist på struktur. Precis så tänker jag också. Det var därför jag blev så besviken på slutet av Braid. Men Limbo däremot håller ihop hela vägen genom.
Mer kärlek till Limbo!
Jag var förresten helt övertygad om att du skulle ta en DLC till Mass Effect 2. Men där ser man.
Trodde du skulle ta The Signal, men ack så fel man kan ha! Kul att Limbo får mer kärlek iof
The Writer är ju mycket bättre än the signal. Slutklämmen på Alan Wake är ju grym! Sen är det dock väldigt jämt skägg när det gäller The Writer och Mass Effect 2:s Lair of the Shadow Broker. I ett första utkast till inlägget stog båda två som runner-ups.
Ett av årets bästa nedladdningsbara spel som vinnare i kategorin och årets bästa DLC-material som runner-up, bra val kan man väl lugnt säga. Även om jag själv valde att placera Super Meat Boy före just Limbo. ^_^
Jag hade viljat ha mer i The Writer, då det faktiskt var det sista. Lite mer speltid. Men det är väl bara för att jag tycker spelet är så förbannat bra att jag inte kan få nog av det. :S
Äh, Oskar talar i nattmössan. Braid är ju på alla sätt överlägset Limbo.
Men ändå, välskrivet inlägg och, ja, ett bra val, även om jag inte skulle placera det så högt upp själv.
The Writer har jag tipsat brorsan om, som har spelat igenom hela spelet, men det har inte blivit något av ännu.
Lunandrez: Super Meat Boy känns för svårt för min smak. Jag är lat på det sättet
Jonas: Tyckte det var ganska lagom för en kväll spelande. Måtte Remedys nästa projekt vara Alan Wake 2. Jag kan tänka mig att vifta och veva med armarna som en galning med Kinect i det bara jag får spela mer!
NuYu: Jag har aldrig spelat Braid. Den grafiska stilen tilltalar mig inte alls, och spelmekaniken verkar bra, men inget som får mig att bli kär likt exempelvis portal. Men tack för positiva kritiken. Jag försöker skriva det jag tycker med lite färg. Att tillföra något mer än bara säga det här var bra och det här var dåligt.