Under hela december har det bloggats som aldrig förr på svenska fristående spelbloggar. Anledningen är ett litet julkalenderprojekt som jag med lite hjälp drog igång och som nu i och med julafton är avslutat. Tillsammans har vi mer eller mindre presenterat en bred bild av vad svenska fristående spelbloggare anser var just årets bästa spel i olika kategorier. Jag har stått för min del som du kunnat läsa här på bloggen.

Nu när allt är över är det en viss lättnad som infinner sig. Jag måste inte längre sitta uppe sent för att hinna klart en blogginlägg inför nästa dag och jag behöver inte sålla och vikta bland alla spel jag spelat i år för att hitta just guldkornen.

Det är också med stor tacksamhet jag går ut ur det här projektet. Det vart lyckat, främst tack vare alla fina bloggar som deltagit. Inför nästa år skall konceptet förhoppningsvis utökas med kanske ännu fler bloggar och bättre struktur. I år var ju lite utav ett experiment. Så ett stor tack till alla killar och tjejer som deltog och ett stort tack även till alla läsare.

Nu återstår bara att sammanfatta alla inlägg från alla bloggar och hitta den definitiva vinnaren i varje kategori. Detta kommer jag presentera så fort det är klart, vilket borde ske i mellandagarna. Tills dess:

Ett stort God Jul på er allihop!

Bloggarna som deltog:

Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Gaminggrannar, Gamingmama, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.

Det har varit en intressant dag idag. Själv har jag varit på reklamfilmsinspelning för öl, men har hunnit med mellan varven att kasta ett snabbt öga på twitter och nu på kvällen även kollat lite runt lite på spelbloggarna. Det som slår mig, speciellt i ljuset av mitt förra blogginlägg, är naturligtvis att vi alla har olika spelsmak och gillar olika saker. För mig är Prince of Persia en helt fantastisk spelupplevelse som nästan bara växer ju mer jag tänker på det. Andra avskyr spelet. Familjenspel skriver på sin blogg idag ett försvarstal för Heavy Rain och EmmyZ bloggar om överhypning och risken att vissa spel under eller övervärderas baserat på sin hype. Det fick mig att börja tänka (en onödig plåga – men låt gå).

Men spelar dessa betyg någon roll, egentligen? Som konsumetvägledning, javisst, men om du, likt familjenspel, verkligen tycker om ett spel, så är det ju din upplevelse av spelet. Man kan naturligtvis ha åsikter om din smak och vad vad du gör för anspråk kring ett spels förträfflighet eller uselhet, men i slutändan är det ju din upplevelse. Jag tyckte Alan Wake var bland det mest fantastiska jag spelat, medan andra inte tålde spelet. Jag vägrar låta dem stjäla min spelupplevelse. Det jag har upplevt har jag ju faktiskt upplevt. Det är den fulla sanningen. Allt annat är lögn. Någon annans upplevelse kanske inte är likadan, och det får stå för dem, men det förändrar inte vad jag kände när jag spelade ett spel.

Det du har upplevt som skimrande av guld med dubbla regnbågar och dansande enhörningar är just ditt fina minne att spara på. Sprid dock gärna kärleken, lyssna, reflektera och deltag i diskussionen om vad andra tycker, men i ditt hjärta, håll alltid den där enhörningen dansande. Låt ingen stjäla din spelupplevelse.

Av någon anledning så har i stort sett nästan vartenda storspel den här hösten begåvats med en undertitel. Det började lite lätt med försöket till storspel Kane & Lynch: Dog Days men har sedan dess fortsatt med Metroid: Other M, Spider-Man: Shattered Dimensions och Halo: Reach. Nu när vi rullar in i oktober-november fortsätter det med Enslaved: Odyssey to the West, Castlevania: Lords of Shadow, Call of Duty: Black Ops, Star Wars: The Force Unleashed II, Assassin’s Creed: Brotherhood samt Fallout: New Vegas.

Vad beror då detta på? Tittar man på spelen ovan så rör det sig nästan bara om uppföljare till befintliga serier men med undantag Star Wars-spelet så är det inte tal om riktiga kronologiska uppföljare utan omstarter eller på andra sätt avstickare från huvudserien. Den enda helt nya titeln är Enslaved, och det använder undertiteln för att skapa lite tydligare identitet. Men på en marknad som mer och mer fylls av uppföljare så gissar jag att undertitlarna är ett försök att inte alienera spelare som inte spelat föregångaren, men samtidigt kapitalisera på ett etablerat varumärke. För Call of Duty 7 känns ju onekligen lite svårt att ta till sig för en inte fullt så påläst konsument. Och för oss lite mer pålästa skulle det bara kännas som ännu mer mjölkande av seriens goda namn.

Nu finns naturligtvis undantag till detta, men det känns som om det här halvåret av spel har en ovanligt hög andel undertitlar bland de stora släppen. Det är inte utan att man längtar till Dragon Age 2, där man i ett helt nytt, fräscht och vågat grepp istället tar bort föregångarens undertitel. Spelvärlden kommer ju inte vara densamma efter det…

Idag på jobbet har jag suttit och grottat ner mig i massa matematik som jag aldrig riktigt lärde mig på högskolan, och det jag minns är undanstoppat långt ner i det djupaste av hjärnans lådor. Kort och gott har det blivit mycket kliande i hårbotten och slutligen ett stort eureka.

Vad har då detta med spel att göra? Det jag försöker göra är att lära mig en teknik för att kunna lagra allt inkommande allmänljus för en punkt på en yta i något som inte kräver massor med minne. Tekniken jag grottat ner mig i är något jag har lätt för att förstå principen kring, men svårare när det kommer till de matematiska detaljerna. Tekniken kallas spherical harmonics och är något som dyker upp ganska ofta när det handlar om lite mer avancerad spelgrafik. Det var helt enkelt på tiden att lära sig teorin.

Jag tänker inte tråka ut dig med detaljer, utan nöjer mig med att faschineras lite kring att man med hjälp av lite eleganta funktioner och koefficienter kan man spara ner hela sfäriska ytors genom att bara lagra några få siffror. Spherical harmonics användes från början till atomära beräkningar inom fysiken, representationer av planeters magnetfält samt kosmisk bakgrundsstrålning, men råkar vara ett fantastiskt sätt att spara minne och snabba upp beräkningar av många ljusfenomen i tv-spel.

Med hjälp av några enkla koefficienter kan man uttrycka nästan vad som helst. Ju fler du har desto bättre blir upplösningen. Med bara nio tal kan man representera allt inkommande allmänljus i en punkt med bara 6% fel. Som en textur skulle samma data behöva tusentals tal för att representera samma sak. Det är även på liknande sätt komprimeringen i en vanlig jpeg-bild fungerar. Eller som en kollega till mig uttryckte det:

Är det inte fantastiskt att man med lite sinus och cosinus-funktioner, bara man har tillräckligt många koefficienter, kan skapa en bild av Hitler som kliar sig i arslet med en pinne.

Skapelsens byggstenar och matematiska elegans uttryckt i funktioner som utgör en slags modern version av sfärernas harmoni. Här blir det även till full cirkel när även namnen harmoniserar. Att det dessutom är praktiskt användbart för att optimera ljussättningen i Halo gör att det är inte utan att man får – som det heter – något religiöst i blicken när man tänker på det. Såvida man kan tvätta bort den mentala bild min kollega bidrog med. Lycka till med det…

Du har väl inte missat den eminenta spelpodcasten Radio Speltorsk? I sommar har de kört en liten specialare där lyssnare fått skicka in sina egna program, vilket jag också gjort. Gissa vems avsnitt som just lagts upp? Ja du gissade rätt (om du gissade på mig).

Avsnittet, som jag knåpade ihop i början av juli med hjälp av en gammal följer-med-cdromdatorn-mikrofon från ett annat årtusende istoppad i en raggsocka är nu ute på det stora internätet. Känns helt klart lite nervöst.

Men studsa över till radio speltorsk och lyssna vetja!

Anyhow. På väg in i butiken möttes jag av denna vy. Starcraft II närmar sig.

Igår kväll jagades jag och min fru av någon humleliknande insekt som var extremt ettrig. Om den ville bita var inget man ville chansa på. Jagade oss gjorde de i alla fall.

Det enda vi visste var att om vi bara kom fram till fyren skulle allt vara ok. Skymtandes på avstånd så sprang vi.

Alan Wake vibbarna var rätt så tydliga, även för oss vid det tillfället.

Men nu har vi vaknat. Mmm…gott med frukost!

Sitter just nu på underbara Stora Karlsö, strax utanför Gotlands kust, och börjar sakta men säkert inse att det där med att blogga från tältsemester är inte helt smidigt.

Men trots det så har semestern bjudit på lite spelrelaterat innehåll. Igår var vi och gjorde ett äkta in-life besök hemma hos spelbloggerskan EmmyZ. Fantastiskt roligt att snacka spel med någon som verkligen förstår vad man menar.

Men nu är jag alltså på Karlsö och njuter av naturen. Imorgon åker vi tillbaka till Gotland. Allt i tryggheten att veta att när jag kommer hem från resan väntar en ny Xbox 360 Slim på mig hos Webhallen. Till dess kan det bli lite skralt med uppdateringar.

På tisdag kväll skruvas temperaturen upp igen då det är dags för Nintendos och Sonys kontringar av Microsofts show (för show hoppas vi det blir i alla fallen). Först ut är då Nintendo, och förhoppningsvis blir det mer än tidigare års gäspningar. Åtminstone kanske det blir lite suckningar över Wii vitality sensor. Dock är det inte säkert jag kan se hela innan jag slutat jobbet. De stora tisdagskanonerna för min del fyras dock av när Sony går upp på scenen. Kan de kontra det Microsoft visade? Har de större och bättre reveals och har de en bättre genomförd konferens.

En annan trevlig detalj är att ofta får inte all gott-gott plats under en presskonferens, så det blir att kolla de vanliga nyhetsbloggarna för de där lite extra fina detaljerna. Vad som än händer är jag redo. Bingobrickorna är redan utskrivna i fin fyrfärg och lämplig livestream funnen. Nu börjar nedräkningen…

Bingobrickor och penna är laddade inför E3

Några nyttiga E3-länkar

• Bingokort: Microsoft, Sony, Nintendo
• Gamespot live stream

Så nu är jag där igen. Jagande runt i galaxen på jakt efter utomjordingar med biokleptomani och deras huvudmän skördefolket. Japp, du läste rätt, jag är sedan en tid tillbaka i Mass Effect 2. Den här gången är det som Mr. Shepard av helyllevarianten. Det betyder paragon och en liten mysig romans med Tali.

Det var intressant att komma tillbaka för ett andra varv. Först kändes det i ärlighetens namn lite tråkigt, men så fort spelet kommit upp i styrfart så är det fantastiskt som vanligt. Visst, inget slår första gången då allt är ett mysterium, men det är ändå en solid upplevelse även andra gången. Dessutom har bioware uppdaterat planetscanningen så nu går det på ett jehu och är faktiskt ganska trevligt.

När man ändå är inne på Mass Effect 2 så noterade jag att det nu är definitivt att det kommer göras en film på spelet och/eller universat. Kan nog bli helt okej om de sköter sina kort rätt. Kan dock tänka mig lite muttrande från allmänheten på att Asari är blåa. Dock kom ju Mass Effect före Avatar så det är egentligen lugnt. Men det vet ju inte gemene man.

I vilket fall, även om Sheppard egentligen är kvinna så kommer hon dock troligtvis i filmen vara en man, om det nu är så att filmen handlar om just Shepard. Frågan är bara vem som skall spela honom. Vem tycker ni? Nathan Fillion (från Firefly och Dr. Horrible) är ju en skådespelare vi alla älskar, men just här passar han för en gångs skull inte alls till rollen (men till Uncharted filmen!). Så vem tycker ni att skall det bli?

This summer, Bruce Willis is Commander Shepard?

Önska mig gärna lite good luck.

Update: Hjälp nu blev jag nervös. Det är på stora scenen jag skall vara. Yikes! Men det skall nog gå bra…heh…*gulp*…

Så nu ställs frågan: Hur skall jag klara att vänta på Mass Effect 3 utan att kolla på en enda trailer?

Förlåt om jag nu förstörde någons framtida cinematiska life-changer.

]]> http://spel.malmer.nu/2010/03/undvika-spoilers/feed/ 11 http://spel.malmer.nu/2010/03/det-ar-dags-for-fredagsmys/ http://spel.malmer.nu/2010/03/det-ar-dags-for-fredagsmys/#comments Fri, 19 Mar 2010 20:06:56 +0000 Spel-Malmer http://spel.malmer.nu/?p=758 Nu är det slut på veckan. Det är dags för fredagsmyyyyyys!

Kväll, precis före Grey’s Anatomy, spelade jag lite Bioshock 2. Det gick bra och jag vann. Yay me! Skulle precis ge den slutgiltiga skottsalvan som skulle ta kål på en ettrig Big Sister framför mig.

Då händer det.

Xboxen fryser helt tvärt. Inget ljud, ingen skärmuppdatering, ingen respons och tack och lov ingen red ring of death. Men allt bara totalt frös med en iskall Big Sister kyligt stirrandes rakt på mig. Har aldrig varit med om något liknande på varken xboxen eller ps3:an. Efter en omstart så funkade allt dock perfekt, men det blev inget mer spelande för det var dags för veckans avsnitt (yep, rann en tår på slutet som vanligt…).

Men det fick mig att fundera lite. Hur kommer det sig att det inte krashar oftare. Ett vanligt program har krashar och har buggar. Liksom det är C++ kod det rör sig om. Lite klantig kod någonstans och man får lätt något som kan krasha. Hur kommer det sig då att spelen aldrig totaltkrashar? Buggar har man sett. Vi har alla sett ragdolls som spritter och skakar med benen på lustigt vis. I Assassin’s Creed 2 hade många gånger temporära mål förmågan att fastna på minimapen så att de följde med mig i timmar efteråt på kartan. Men aldrig en krash. Alltid rock solid i stabilitet. Jag är imponerad faktiskt.

Hur har ni haft det med spelbuggar och krasher? Något spektakulärt som lett till en förhöjd upplevelse, eller har dina spel krashat likt Bioshock 2 gjorde för mig?

Berätta gärna! Jag är nyfiken.

On a more happy note så har jag idag bytt gamertag. Från gamla trista FMalmer till det nu iaf lite etablerade SpelMalmer. Får hoppas att profilbilden från MGC till höger kickar in och blir perfekt också. Kan tänka mig att den i mångt och mycket kommer vara lite efter MGC-databasen för de spel jag inte spelat på länge. Lite jobbigt med spel som jag inte har kvar då och inte kan boota. Well, well, 800 ms-poäng tog de rackarna för det. Skall bli intressant att se vad som inte funkar framöver i form av gamla savegames och så. Vore lite olustigt om jag var tvungen att spela om hela Mass Effect 1 en gång till. Troligtvis så baseras allt på ett användar-id ändå så det är nog lugnt. Att spela om Mass Effect 1 och 2 är ju heller ingen direkt plåga…

Hursomhelst. Spelar alltså AC2 nu. Och det kommer nog ta ett tag att komma igenom. Säkert halva mars. Sen har jag Bioshock 2 som jag nu verkligen ser fram emot efter blog-em-ups fina artikel. Hoppade dock över andra hälften då jag inte vill riskera att spoilas i inödan. So far so good. Men imorgon släpps Battlefield: Bad Company 2, som jag har förbokat för en billig penning, och det skall därmed också läggas i kön med spel att spelas.

Ja sedan så släpps ju även Final Fantasy XIII, som jag kanske inte köper vid releasen, men så småningom är det ett spel jag vill lira också. Sommarspel kanske? Nästan samtidigt släpps även ett annat JRPG med namnet Resonance of Fate. Ser ut att göra ganska många saker på ett nytt sätt och kanske är en fräsh fläkt, så det kan vara intressant. Inte för att jag tror det når upp i Lost Odysseys nivåer dock. Rent emotionellt tror jag inte FFXIII gör det heller. Sedan har vi författaren Alan Wake som skall virra runt i en kuststad nu i vår, vilket säkert kommer krocka med Splinter Cell: Conviction som jag också förhandsbokat. HJÄLP, men oj så mycket roligt!

Men före allt detta skall jag på inspelning imorgon. Reklamfilm för Comviq. Skall frysa rumpan av mig under S:t Eriksbron. Min uppgift, om någon undrar, är att sköta massa tekniska detaljer kring kameran (en Canon EOS 7D som vi byggt om med filmoptiksfattning) och med hjälp av mjukvara jag skrivit få ut okomprimerad video ur den lille rackaren. Tyvärr har jag lyckats med konststycket att tappa inte en utan TVÅ mössor på tunnelbanan så jag får klara mig med luvan på jackan, för att sedan kila iväg och köpa en någonstans.

Hong Kong Harbour

Idag när ni låg och sov har jag vandrat omkring i Hong Kong och mini-turistat lite. För att ändå hålla lite spel-tema på det här inlägget så postar jag två riktigt dåliga bilder tagna med iPhone från en butik jag var inne i. Ganska bra spelpriser måste jag säga (en hong kong dollar är nästan exakt en svensk krona), och Mass Effect 2 för 330 spänn är ju inte illa. Dock rapporterar frugan hemifrån att hon nu hämtat ut mitt europeiska exemplar. Yay!

Lutar däremot lite åt att köpa Assassin’s Creed 2. Den verkar vara regionsfri enligt internätet om man får tag i NTSC-versionen (vilket jag har för mig det var de hade).

Mass Effect 2 i asiatisk version. Regionsfri dock.

En suddig bild med Final Fantasy XII. 650 spänn skulle de ha för det. Yikes!

Ikväll (ligger massa timmar före er) var jag ute och filmade lite också med systemkameran. Blev ganska skakigt då jag hade en lite för zoomad lins på kameran och inget stativ, men håll till godo. Bara att ladda ner.

Hong Kong by night (QuickTime, 40 MB)

Härligt att nästan alla butiker har öppet även när klockan är över 21. Men det kan ha att göra med vilken gata och distrikt man befinner sig på.