Hej vänner, efter en längre tid med bara enstaka post, följt av tystnad så kommer här ett nytt försök. Det var efter läsning på gamingmamas blog jag fick ändan ur vagnen och började skriva igen. Det har helt enkelt varit för mycket häftiga grejer som hänt på jobbet för att jag skall ha känt mig inspirerad nog ge energi till bloggen också. Nog med ursäkter. Julen är över, spelåret 2010 ser helt fantastiskt ut, och jag lirar Uncharted 2 för fulla muggar, tillsammans med frun. Eller snarare, jag spelar och hon sitter med tycker det är spännande. Får inte spela det själv.

Istället kommer hon och frågar om vi kan spela. Hur ofta händer det?

För övrigt måste jag säga att det spelet har den snyggaste grafiken någonsin. Speciellt snön och isen är helt fantastisk. Sitter på snöbanan ungefär i mitten av spelet och gång på gång gör det nästan ont i mig hur snyggt det är. Det är så gott som flawless. Isen har ett djup, en tjocklek. Det finns något i den. Hur det är gjort? Ingen aning. En ordentlig föruträknad version av sub-surface scattering kanske (som jag för övrigt själv kodat en variant av för jobbets räkning), vem vet? Kanske det bara är riktigt fin shader som lurar mitt öga. Hur som helst. Det är vansinne hur snyggt det är. Screenshots gör det inte rättvisa. Nedsläkt rum och projektor däremot…oh em gee! Skall se om jag kan ta några skärmdumpar nu när jag har hdmi-capture utrustning hemlånat från jobbet som visar isen i detalj. Officiella screenshotsen är inte riktigt bra för sånt.

Om de nu bara kunde se till att den oundvikliga filmen har Nathan Fillion (från Firefly – och har du inte sett den så åtgärda bums!) i huvudrollen så blir det perfekt. Nathan Fillion ÄR Nathan Drake.