Vi slappnar av, tar fram chipsen, och känner oss som är hemma på ödelagda månbaser fulla med hellspawns. Vi käkar zombienazister till frukost. Postapokalyptiska ruiner är vår svenssonsemester. Vi plaskar runt i undervattensstäder varje kväll och djungeln kan vi bättre än fantomen själv.

Men äntligen kommer det ett spel med klassiskt hårdkokt cyberpunktema. Det var länge sen sist nu.

Deus Ex: Human Revolution ser ut att göra allting helt rätt. Den mörka högteknologiska världen blandas med det skitiga gatulivet i en stad där extrem kapitalism råder. I början av året var jag i Hong Kong med jobbet, och man kände sig verkligen som om man gick runt i den på temat oöverträffade filmen Blade Runner (som jag för övrigt nördat ner mig totalt i under sommaren. Total gottning i kommentatorspår och flera timmars extramaterial). När jag ser Deus Ex: Human Revolution får jag samma vibbar, även om jag hade önskat lite mer kontrast och olika färger i gatulivets neonmyller. Annars sätter ljussättningen,  teknologin och musik stämningen perfekt.

Det enda som saknas är ett ensligt saxofonsolo och en origami-enhörning.

[Gameplaytrailer]