-
Introducerar Spelkriget.se
-
Bloggen upphör…eller?
-
Senaste kommentarer
14 Nyhet eller åsikt?
Den senaste tiden har jag börjat störa mig mer och mer på hur spelmedia presenterar spelnyheter och hur det på ett fundamentalt sätt ofta skiljer sig från hur media i allmänhet presenterar nyheter. Jag vill nu skriva lite om blandningen av nyheter med redaktionellt material, eller mer precist: åsikter.
Man kan säga mycket om det stora amerikanska nyhetssidorna såsom Kotaku, men jag vill istället titta lite hur det ser ut i Sverige.
För det var just en nyhet på den svenska siten eurogamer.se som fick bägaren att rinna över och blev ursprunget till det här inlägget. Det var en nyhet om ett multiplayerdemo av spelet Crysis 2 till Xbox 360. Nu är det lätt att peka finger och klaga på just eurogamer, men denna typ av nyhetspresentation är något jag tycker mig stöta på väldigt ofta på en rad olika siter, och är inte på något sätt unikt för eurogamer.se.
Problemet jag vill peka på i mitt exempel är alltså att den objektiva faktiska nyheten om att ett konsolexklusivt multiplayerdemo till Crysis 2 kommer till Xbox 360 blandas upp med högst subjektiva åsikter såsom att spelet i fråga ”lär även den få ett styvt jobb att nå bred framgång”. Detta helt utan referens till någon källa eller tydliggörande att detta är just skribentens högst personliga åsikt.
När jag lyfte problemet lite kort på Twitter kommenterade en redaktör för eurogamer med att ”allt i en nyhet är ju ändå subjektivt. Just därför gillar jag vår mer personliga prägel, där man tydligt kan läsa åsikten”. Personligen håller jag inte med och tycker att just detta är ett problem, då man inte alltid tydligt ser skiljelinjen mellan just åsikt och nyhet. Dessutom är de allra flesta spelnyheter väldigt objektiva i sig.
Om man jämför med ”gammelmedia” så finns där såklart ett mått av subjektivitet i vilka nyheter man väljer ut och vilka fakta som presenteras, men det är ändå så att rena åsikter alltid är separerade i en så kallad ”kommentar” eller i vissa fall som en ledare. Man ser det ofta på nyhetssiter just att själva nyheten är en artikel och kommentaren en annan.
Önskar artikelförfattaren ändå föra in en åsikt så tas den från en tredje part, och det görs tydligt att detta är en åsikt som denna namngivna personen har. Ofta ställs åsikter mot varandra och det är upp till läsaren att själv bedömma vad man tycker.
För mindre spelnyheter som inte motiverar en hel artikel som kommentar vore ärligare mot läsaren om nyheten fick stå för sig, följt av åtminstone texten ”kommentar” i fetstil och sedan det redaktionella tyckandet. Då blir det tydligt vad som är själva nyheten och vad som är åsikten, och de båda kan bemötas av läsaren på de olika sätt de bör bemötas.
Som väldigt många spelsiter gör idag blir det möjligtvis trevlig läsning, men jag tycker det är dålig journalistik. Nyheter skall stå för sig och redaktionellt material för sig. Att våga presentera en nyhet som man själv kanske inte gillar, men låta läsaren själv skapa en åsikt istället för att väva in personlig färg i texten som vinklar fakta mer än nödvändigt.
Det är lite som att spela musik bakom en intervju för att sätta en stämning som kanske inte ens finns. Nyhetsrapportering blir sämre journalistik när man spelar på känslor, även när det gäller spel. I alla fall om man vill göra några journalistiska anspråk och vara kritiskt granskande.
Om det finns en önskan att en bredare massa skall ta spelmediet lika seriöst som exempelvis film så krävs det en högre nivå inte bara i spelen utan även på journalistiken. Det duger inte att som jag skrivit om tidigare att bara recensera spel utifrån en produktmässig synvinkel utan att ta hänsyn till budskap och kontext och det duger inte, som i detta fallet, att blanda nyheter med redaktionellt material.
Ett viktigt undantag är dock personliga bloggar. En personlig blogg är per definition ett helt subjektivt media och det är tydligt och klart att så är fallet. Anledningen till att man läser just en specifik blogg är ju att man vill veta vad den personen tycker i en viss fråga. På spelsiter tycker jag personligen att redaktionsbloggarna är ett utomordentligt forum att just kommentera nyheter.
Nyheter kanske inte alltid är helt objektiva, men för det mesta är de dock ganska raka och enkla fakta. Det är då onödigt att göra alla nyheter garanterat subjektiva och därmed, om än på ett litet sätt, bedra sina läsare på grund av dålig separation mellan nyhet och redaktionellt material.
15 Upplevelsen och produkten
Hur skall man värdera ett spel egentligen? Jag har precis klarat Alan Wake, och kände under hela resan och efter det att eftertexten rullat att jag precis spelat ett bland de bästa spel jag någonsin spelat. Men ändå inte. Allt beroende på vilken grund man skall värdera spel på och vart man vill att mediet skall ta vägen. Det är denna fråga om värdering och framtidssyn som denna artikel skall behandla.
Jag har mer och mer börjat inse hur fundamentalt felriktad den mesta så kallade ”speljournalistiken” är jämfört med mycket av min spelsmak. Jag ser gång på gång hur mina upplevelser av spel inte stämmer överens med vad som skrivs, och ofta sågas eller hyllas spel på grunder som jag inte kan relatera till. Det mesta verkar värderas utifrån hur många features ett spel har och hur välimplementerade dessa är. Det talas spelbalans och valfrihet. Allt är saker som behöver vara bra och som är viktiga för ett bra spel. Men är det allt? I trailern för People Can Flys kommande förstapersonsskjutare Bulletstorm förklaras att man är strandad på en livsfarlig planet med mutanter och då är det självklart ”time to break out out the awesome” varvid galna vapen och förstapersonssparkar tar vid – allt till kritikerkårens hyllningskör. Men vad hände med eftertänksamheten? Den intellektuella stimulansen? Skall det enda vi får på den vägen vara pussel och problemlösning?
Bulletstorm. Känns väldigt moget...
Tack och lov är så inte fallet då det finns en rad moderna storspel med mer djup än så, men tyvärr så recenseras och bedöms spel i stort sett alltid främst utifrån ett produktperspektiv. Även berättande bryts ner på ett tekniskt plan och blir en kort fråga om hur bra storyn var. Sällan talas det om totalupplevelsen. Nej, istället är det lite låg texturupplösning eller – Gud bevare oss väl – inte har full 720p upplösning. Som om det är det viktigaste. Det är väl hur det slutligen upplevs som spelar någon roll. Pixars Wall-E på DVD har lägre upplösning än nästan alla spel idag, men ser ändå bättre ut än allt i spelväg.
Med den ständiga produktifiering av bedömningarna av vad som är ett bra spel och fokuseringen på enkla maskulina teman såsom stora – underförstått coola – vapen och högteknologiska machomän så verkar mer och mer leda till ett scenario likt det som lyfts fram av Chris Hecker i Alice Bonasios excellenta artikel Better than film i den mycket trevliga publikationen Escapist Magazine. Han menar där att spel löper en avsevärd risk att landa i en situation där det som produceras kan jämföras med seriealbum. Att även om det finns verk som står ut så är det mesta ganska likriktat och skräddarsytt för en ganska snäv nördpublik. Nu är jag inte den som har något emot nördkultur – tvärt om – men jämför man med film finns där en helt annan bredd. Eller med Chris egna ord: ”I like space marines, but, as I tell my six year old, you can’t eat only candy all the time or you’ll die”. Jag tror personligen att spelmedia är en stor orsak till att just detta sker.
Ibland blir det bara för mycket. Detta är inte underhållning.
Recensionerna och artiklarna handlar mer om produkten spel, och när någon recenserar spelet utifrån en annan synvinkel som exempelvis när Tove Bengtsson i SvD sänkte betyget på God of War 3 på grund av dess sexistiska och hemska kvinnosyn samt dess brutalitet så blev det ramaskri bland många spelare. Dessutom är det anmärkningsvärt att hon var i stort sett den enda som lyfte detta faktum bland världens spelrecensenter. Inte ens vid en direkt fråga verkar exempelvis Gamereactor se det som ett problem. Något liknande hände när Sam Sundberg recenserade Gears of War 2 i samma publikation som Tove och gav det en tvåa i betyg på grund av dess ytliga och barnsliga machoframtoning. Även jag själv reagerade på recensionen och ogillade den. Nu i efterhand vill jag dock ge en eloge och ursäkt till Sam för att han vågade skriva som han gjorde och jag måste säga att hans förhållandevis korta recension är troligtvis en av de bättre recensionerna av det spelet. Eller snarare en av de få recensionerna av spelets mening och innehåll och inte dess produktmässiga kvalité.
Tillbaka till Alan Wake. Hur skall då detta, och alla andra, spel bedömmas? Ser man på spelet ur ett produktperspektiv landar man någonstans där Eurogamer.net eller Gamereactors recensioner landat. Läser man texterna handlar de mest om de tekniska detaljerna. Hur spelets stridsystem är uppbyggt och fungerar, kontrollens beskaffenhet och en teknisk nedbrytning av berättelsen och hur den bild de hade av spelet innan inte införlivas. Visst, det är helt ok att inte gilla ett spel, men det är lite tråkigt när recensionerna mer blir produktrecensioner än innehållsrecensioner, även om jag naturligtvis vill att en recension även innehåller ord om spelets tekniska kvalitéer. Men i slutändan är det ändå upplevelsen som räknas.
En mer givande och intelligent upplevelse.
Så nu sitter jag här med ett spel som jag personligen inte haft en spelupplevelse tidigare som liknar den, trots att så mycket i spelet är bekant mark. Ett spel som utan tvekan jag har en upplevelse av som var starkare än allt jag spelat som släpptes under 2009, inklusive Uncharted 2, och som toppar det mesta i år. Ett spel som fått mig att tänka och fundera på ett sätt jag inte gjort sedan Bioshocks bästa stunder. Ett spel som också har ett helt nyskapande och fantastiskt stridssystem. Ett spel där att bara gå omkring på en diner eller polisstation i fullt dagsljus och bara vara är en upplevelse. Ett spel med den där lilla extra magiska känslan, men som har några minimala tekniska skavanker, lite låg fiendevariation och är ganska linjärt. Vad skall man välja att gå på? Punktlistan på några mindre lyckade funktioner och detaljer eller hur upplevelsen lämnar mig totalt hänförd, intellektuellt stimulerad och extremt hungrig efter mer.
Finns det ens ett val?
Bra där Malmer. Nu har du satt huvudet på spiken…igen!
Ludde Lundblad bloggade nyligen: Det är skoj med urin!
En nyhet utan analys är bara ett pressmeddelande. Då kan man lika gärna gå direkt till Gamespress och läsa i princip. Det finns ju inte en enda svensk spelsajt som lär vara först med något, om det inte – vilket är jäkligt ovanligt – är resultatet av eget gräv. Jag ser det som reporterns ansvar att sätta skeendet i en större kontext, det är det han är till för. Sen skall det väl inte stickas under stol med att det kan göras på bra och på sämre sätt.
Sebastian Magnusson bloggade nyligen: Magicka släpps imorgon
Sebastian: Det är stor skillnad på analys och åsikt. En nyhet kan sättas i sitt sammanhang utan att personliga åsikter om vad ”jag” tycker om något. Att skriva om vad en tänkbar konsekvens av något kan tänkas bli och att skriva en personlig åsikt i frågan eller rent allmänt vad jag tycker om spelet är det ganska stor skillnad mellan.
Att rekommendera är ju just att sätta saker i sitt sammanhang med hjälp av citat från namngivna källor.
Sen är det ju helt ok att faktiskt lägga en kommentar på slutet om det bara är tydligt för läsaren vad som är vad. Det är den sömlösa blandningen jag opponerar mig mot. Så det inte är klart vad som är åsikt och vad som är faktan.
Där tror jag väl att vi kanske är överens, att det är en jävla skillnad på ”Crysis 2 släpps imorgon och det verkar tråkigt” och ”Crysis 2 släpps imorgon och kan ha svårt att knäcka Blops försäljning på basis av hur det gick för ettan”, för att fabulera fram två rader med lös basis i nyheten du länkade. Det är väl ungefär vad jag menade med ”bra och sämre sätt”.
Så jag läste kanske ditt inlägg som lite striktare än det var ämnat. Sen är det ju dock ändå upp till reportern ifråga att bedöma vad som kan vara relevant att ta upp, det vill säga vilket sammanhang att sätta den nya informationen i, vilket egentligen kan bli nog så subjektivt ändå i många fall.
Ponera en nyhet om att Gran Turismo blivit försenat t.ex., om man väljer att poängtera att det här är sjuttielfte gången det spelet fått ett nytt releasedatum ger det ju en annan ton än om man istället påminner om att Gran Turismo är världens populäraste bilspelsserie. Trots att båda stämmer, och kan anses som hyfsat relevanta i sammanhanget.
Men jag är också lite allergisk mot konceptet med sann objektivitet inom humaniora. Även om det kan vara eftersträvansvärt är det naivt att tro att det går att uppnå.
Sebastian Magnusson bloggade nyligen: Magicka släpps imorgon
Sen finns det förstås en icke oansenlig eftersträvan att härma ex. Kotaku, som du nämner i inledningen. Åsikter väcker andra åsikter, vilket leder till ökat engagemang (av arg eller glad sort, ganska egalt vilket), mer kommenterande, länkande osv.
Kotaku m.fl. är populära av en anledning, och klart det kan vilja ridas på den vågen. Skillnaden mellan en ”blogg” som Joystiq och en ”sajt” som Gamespot är ju i många fall nästan enbart rent sofisteri, det kan vara svårt att se skiljelinjen.
Jag tror väl det i så fall är viktigt att vara tydlig, och att vara konsekvent. Så att det står klart för läsaren vad det är som erbjuds.
Sebastian Magnusson bloggade nyligen: Magicka släpps imorgon
Åh ASOS, jag har saknat dig. Mer sånt här
Sebastian Magnusson bloggade nyligen: Magicka släpps imorgon
Många bra kommentarer där Sebastian. Antar då att ASOS är, efter lite googling, inte är en klädbutik utan oskar (*host* edit: ola) skogs blogg ”att skriva om spel”. http://www.olaskoog.se/attskrivaomspel
Ja, korrekt. Förutom att det då är Ola Skoog, och inte Oskar Skog, vilket kanske URLen skvallrar om
Dess kommentarer var en fantastisk källa till navelskåderi, personangrepp och intressant debatt.
Sebastian Magnusson bloggade nyligen: Magicka släpps imorgon
Jag håller väl i princip med. Spelmediet- och journalistiken är omogna på flera plan, de recenserar inte efter upplevelse utan till utsidan och sedan det här med nyheterna som du nämner. Däremot vill jag slå ett slag för Kotaku eftersom det alltid varit mer av en blogg än nyhetssajt. Men när vi ändå är inne på svenskt spelklimat, nämn för all del Gamereactor i samma veva som Eurogamer. Där snackar vi om omogen tidning och sajt på de flesta plan.
NuYu bloggade nyligen: Ett försök
Sebbe: hehe…läste för snabbt där…
NuYu: GR blandar dock väldigt sällan åsikter in i sina nyheter. Tyvärr kan de vara lite fattiga på analys också. Dock så kommenterar Jonas endel nyheter riktigt bra i sina bloggposter. Det är lätt att klaga på GR, men det finns bra saker där med.
Hm, jag kanske läst fel nyheter där på sistone, men tyckte då att det var åsikter inne i smeten. Däremot har jag allmänt problem med hur de skriver och då speciellt Mäki, som alltför ofta får mig att ropa ut i luften av sina recensioner, så jag undviker helt hans analyser också. En människa tål bara så mycket.
Men de är bra på en del saker, absolut. Jag har till exempel inte råd att köpa riktigt toalettpapper.
NuYu bloggade nyligen: Ett försök
Mycket bra inlägg! Jag håller helt med om att man borde separera nyheter från åsikter, även när det kommer till något så trivialt som tv-spel. Detsamma gäller sajter som rapporterar rykten lite för mycket som nyheter. Man sätter helt enkelt en vanlig rubrik, fast med ett frågetecken efter. Det hela känns lite FOX News.
Speljournalistik är den lägst stående formen av journalistik än så länge. Låt oss inte göra det värre. Vill nyhetsuppläggarna kommentera på sina nyheter, då kan de skriva i en blogg. Att Kotaku gör samma misstag stör mig också, även om de kallar sig själva för en blogg så är det ju nyheter de fokuserar på. Speciellt när de har fel. Ibland känns det som att de bara ordbajsar lite efter en nyhet som varit lite för kort.
Tommy Håkansson bloggade nyligen: Svarta karaktärer i tv-spel
Tänkte komma med ett litet inlägg eftersom det tydligen var min nyhet som ”fick bägaren att rinna över”.
Som du bl.a. diskuterat med en av våra redaktörer så vill vi gärna ha en personlig ton och subjektiva åsikter i vår nyhetsrapportering. Som sagt – först och unika med nyheter lär vi sällan vara.
”Önskar artikelförfattaren ändå föra in en åsikt så tas den från en tredje part”. Så åsikter är ok, bara den inte kommer från skribenten själv?
När jag skriver ”..uppföljaren lär även den få ett styvt jobb att nå bred framgång” så försöker jag inte få det att framstå som en objektiv nyhet. Formuleringen är ju sådan att detta enligt mig är självklart, jag menar det kan väl knappast vara fakta att ett spel kommer att lyckas misslyckas i försäljningshänseende?
Jag skulle kunna ha skrivit ”..uppföljaren lär enligt vad jag bedömmer även den få ett styvt jobb att nå bred framgång”, men jag hade så mycket förtroende för våra läsare att de kunde läsa sig till det själva, jag tyckte som sagt det var tydligt. Så här i efterhand och efter ditt påpekande så kanske jag hade fel trots allt och borde varit tydligare.
Anledningarna till att jag tror som jag gör följer ju sedan direkt i texten, konkurrensen i genren är stenhård på konsolerna medan det finns en risk att PC-versionen fått kompromissas med. Dessutom blev jag inte överdrivet imponerad när jag själv fick testa spelet.
Med allt detta sagt så vill jag också påpeka att jag tycker att diskussionen du tar upp är både intressant och relevant. Självklart kan man hela tiden göra saker bättre, och nätmedia i allmänhet och kanske spelmedia i synnerhet letar på sätt och vis efter sin form som inte är satt på samma sätt som mer traditionell media.
Gabriel Johansson bloggade nyligen: Nyheter- DC Universe Online säljer bra