-
Introducerar Spelkriget.se
-
Bloggen upphör…eller?
-
Senaste kommentarer
8 Som att komma hem till blodsplatter
Har nu spelat lite drygt hälften av Dead Space 2 (recension kommer senare), och jag kan inte låta bli att känna mig som om jag dykt ner under havets yta igen och stapplar omkring i Bioshocks undervattensstad Rapture.
Det är detaljerna som gör det. För även om The Sprawl är en rymdstation med ordentlig Dead Space-estetik så är känslan som förmedlas genom detaljerna oerhört Rapturianska, om man nu kan säga så. Det är melodierna när man går förbi en sönderbruten affär. Det är resterna efter vad som en gång var ett fungerande samhälle och det är affischerna som vittnar om en tid före sönderfallet.
Detta är för min del oerhört positivt och fyller mig inte bara med Dead Space egna obehagskänslor, utan även en touch av de känslor som Bioshock förde med sig. Vänta bara så dyker Sander Cohen upp, och gör en installation av Necromorphs.
Att möta Rapture i rymden känns lite som att komma hem, fast med den obehagliga aspekten att ens hem är totalförstört och fyllt med blodsplatter och läskiga rymdzombies.
Som en vanlig lördagskväll med andra ord.
1 Recenserat: Dead Rising 2
Horder av zombies är inga problem. Med motorsåg i högsta hugg har jag tagit mig an zombieapokalypsen i gamblingparadiset Fortune City och skrivit ner mina upplevelser i ett dokument för eftervärlden som inte bör missas av någon som följer denna blogg.
Var spelet något bra eller lämnade det en stank av odöd köttmassa efter sig? Grab your shotgun and your fireaxe och hoppa över till onlajn.se och läs min matiga recension.
trist.. vill ju vara på din sida…10 Zombies är inte alltid bra…
”Alla” nördar gillar zombies. Men bara för att ett spel innehåller zombies blir det inte automatiskt ett bra spel. Just nu sitter jag och spelar Dead Rising 2 för recension på onlajn.se. Tills dess att recensionen kommer så kan jag väl säga att det finns bättre spel att lägga sina hard-earned på. Eller sin tid för den delen. Spelmakare: Var inte rädda för checkpoints!
Men nu är det tillbaka till zombiegrinding som gäller. Man vill ge spelet några chanser till att övertyga…
Jesper 
0 Boktipset: World War Z
MÅSTE tipsa om den bok jag fick i julklapp. Den heter World War Z: An oral history of the Zombie war. Ett måste för alla som ”gillar” zombies eller bara vill läsa en bra bok.
Boken har ett ganska speciellt sätt att berätta händelserna på. Istället för att vara en normal historia med en huvudkaraktär som heter John eller liknande och ett passande love interest så består den istället av en rad intervjuer med de människor som överlevde zombie-apokalypsen (som såklart alla vet är oundviklig, såvida inte judgement day inträffar först). Detta ger boken en oväntad realism, trots sitt ämne. Det är allt ifrån vanliga människor till högt uppsatta digniteter som talar utifrån sitt perspektiv och sina upplevelser. Bilden som målas av en värld i spillror och hur mänskligheten nästan utrotas är skrämmande men samtidigt fantasieggande.
Likt all bra sci-fi så finns naturligtvis tydliga paralleller till dagens verklighet. Exempelvis läkemedelsbolagens profitering på allmänhetens rädsla för sjukdomar såsom svininfluensan, och även skapandet av sådan rädsla. Eller som boken (parafraserat) uttrycker det: det spelar ingen roll om det funkar eller inte, om det ens behövs, alla vinner på det; makthavare, pressen, läkemedelsbolagen. Även analysen av vårt västerländska samhälle som helt omstyrt från verklig produktion till serviceyrken och konsumtion och dess konsekvenser i sammanhanget är tänkvärt.
Beställ och läs boken. Flytta sedan till Antarktis, och tänk på valarna.
Dessutom, om du är hungrig: Braaaains…
Intressant. Jag har bara spelat demot hittills och kommer antagligen inte få spela fullversionen än på länge men atmosfären i spelet var absolut något mer än den från det första.
NuYu bloggade nyligen: Ett försök
Elgiganten hade inte fått in det igår, så hämtar ut mitt exemplar idag. Din text gjorde mig, om möjligt, mer entusiastisk!
Åhhh, jag ska suga tag i spelet tillsammans med Tony i helgen! Men att det ger en känsla av Rapture känns instinktivt bra!
Du verkar inte vara ensam om att tycka att Dead Space 2 liknar Bioshock. Jag talade med Jocke från Familjenspel häromdagen och han var av samma åsikt. Jag höll inte med, baserat på mina erfarenheter av första spelet, men nu när fler verkar dela hans åsikt så tror jag att jag ska vänta tills jag spelat uppföljaren innan jag så tvärsäkert säger att han (eller du) har helt fel.
Däremot tycker jag, rent generellt om spelserierna, att de skiljer sig ganska markant från varandra. Rapture är en fantastisk plats men jag tycker att väldigt mycket av identiteten ligger i dess historia, utöver atmosfären som sådan. Rapture skulle inte vara Rapture utan Andrew Ryan och hans idéer, och det tycker jag är en dimension som Dead Space saknar. Jag vet som sagt inte hur det är med tvåan, men jag har lite svårt att se hur den dimensionen skulle finnas där. Som jag ser det så är det inte en del av Dead Space-formeln.
Jag tycker att det är just denna extra dimension som gör Rapture så speciell, och det är därför som jag har lite svårt i att se dessa likheter som folk verkar se mellan de två spelen. Jag förstår dina poänger (tror jag) men för mig så var det aldrig riktigt de aspekterna som definierade Rapture för mig.
Jag kan återkomma när jag faktiskt spelat DS2 (det borde förhoppningsvis ligga i min brevlåda när jag kommer hem).
Ercarret bloggade nyligen: This demo is not necessarily representative of the quality of the software
Ercarret: Jag förstår helt hur du tänker, och jag håller till viss del med. En stor del av Bioshocks känsla kom just av Andrew Ryan. Men för min del var också mycket det att man gick omkring i något som man tydligt såg att förut hade det varit något speciellt, och nu var det bara raserat. I Dead Space 2 går man in i folks små kyffen till lägenheter och får verkligen se en plats där människor bodde. Det är en speciell känsla, som fanns mycket av i Bioshock. Sen är de samtidigt väldigt olika. Men där finns något som binder dem samman väldigt tydligt i känsla. Kanske mer Bioshock 2 och Dead Space 2.
Man kan även säga att Dead Space 2 hämtar mycket av det läskiga från Bioshock. Speciellt den del i början av BS1 på väg till psychodoktorn som ”plastikopererade” folk.
Okej. Jag kan i så fall tänka mig att just del två av Dead Space, som vad jag förstått till större delar utspelar sig på platser med större igenkänningsfaktor (jämfört med ettans rymdskeppskorridorer, som man inte kunde associera till alls), faller närmare Bioshock. Nu fanns inte spelet i brevlådan när jag kom hem (argh!) så jag har inte hunnit bilda någon egen uppfattning ännu, men det kommer väl så småningom.
Ercarret bloggade nyligen: This demo is not necessarily representative of the quality of the software
Sådär. Nu har jag spelat igenom Dead Space 2 (2 ggr) och tänkte ge mig in i diskussionen igen.
Jag tycker fortfarande inte att Dead Space 2 får mig att känna någonting som Bioshock gjorde. Efter att ha spelat igenom det så förstår jag vad du menade, men samtidigt så tycker jag att den förankring som Dead Space 2 har i vardagen är ganska liten jämfört med den som Bioshock har. Jag tror att problemet, för min del, ligger i att Dead Space 2 (hur man än vrider och vänder på det) utspelar sig ute i yttre rymden långt bort i framtiden. Jag har svårt att se Dead Space 2 som någonting ”nära” mig, trots att det har en del miljöer som man kan känna igen från vardagen. I DS2 kan jag ibland, mellan sektionerna då the Sprawl ofrånkomligen känns som en rymdstation, titta upp och tänka, ”Det här känner jag igen”. I Rapture kommer aldrig något sådant tillfälle, eftersom illusionen aldrig bryts.
En annan sak som jag tror spelar in är hur spelens audiologs är utformade. I Bioshock behandlar de livet innan saker gick åt skogen. Man kan många gånger ana vartåt det barkar, men det har oftast inte gått åt helvete ännu. I Dead Space 2 så handlar de nästan uteslutande om skeenden efter att helvetet brutit ut. Det är effektivt, ur ett skräckspelsperspektiv, men det bidrar inte till samma här-har-människor-faktiskt-levt-känsla som jag tycker att Bioshock har.
Ercarret bloggade nyligen: Dead Space 2-recension
Om du har spelat mer nu, håller det hela vägen igenom? Första Dead Space var helt awesome de första timmarna, eller kanske första halvan av spelet, sen känns det som att idéerna tog slut och det blev bara mer av samma och ganska repetetivt. Hur är 2 i den bemärkelsen? Har bara spelat demot av 2, som iochförsig gav mersmak..
N bloggade nyligen: Bästa implicita och-eller explicita homolåtar! 5